Portad.
Jag snackar om http://www.guinness.com/. Det är en sida jag varit inne på hundra ggr, men sist blev jag inte insläppt, utan istället fräckt omdirigerad till en organisation som heter Century Council (http://www.centurycouncil.org/). Det gick upp för mig att detta satansverk var en nykterhetsorganisation som lägger ner en del krut på "underage drinking".
Va fan!?
Jag fattar inte.. Tycker Guinness att jag har problem? Är jag alkoholist? Men framförallt: är jag minderårig?!
Jag får nog rannsaka mig själv.
Nu tror ju inte jag på fulla allvar att Guinness är oroliga för min hälsa, utan att en politisk inblandning ligger till grund för detta. Alla som varit inne på en vin-, sprit- eller ölhemsida vet att man har två val:
1. Jag har fyllt 18 år
2. Jag är under 18 år
Finns det någon frisk själ som någonsin tryckt på den sistnämnda? Jaja, skitsamma, de måste ju ha detta enligt lag. Jag har förmodligen råkat välja ett för sent födelseår på Guinness' sida. Men är det 23-årsgräns på Irland?? Det hindrade inte mig ett skit när jag var där i allafall. Jaja, jag får väl försöka tömma mina cookies, det kanske hjälper.
Phuuh.. Jag blir så förbannad.
Bandtips..
Shudder to think.
Mycket bra band, nischat mot glamrocken.. Omöjligt att få tag på skivor tydligen, men tack vare medverkade låtar i Todd Haynes kanonrulle Velvet Goldmine från 1998, så finns mycket godis upplagt på youtube.
Jag älskar youtube. Klipp från filmen hittar du i inlägget om Velvet Goldmine.
Velvet Goldmine
Lite fakta om Velvet Goldmine, en film som ligger mig varm om hjärtat:
Det är en stjärnspäckad film av Todd Haynes, en musikälskande regissör som även gjort den nyligen släppta I'm not there om Bob Dylans liv. Också sjukt bra gjord.
Anyways, Velvet Goldmine baseras på David Bowies uppgång och fall, eller snarare Ziggy Stardust-erans stjärnspäckade uppgång och pulverpudrade avslut. Velvet Goldmine är även titeln på en Bowie-låt som vi hittar på B-sidan av Space Oddity från 1975.
En annan stjärna som porträtteras i filmen är bl.a. Iggy Pop, spelad av Ewan Mcgregor (enorm skådespelarinsats! Och så är han så snygg.). I övrigt har filmen en uppsjö av stora skådespelare som alla gör sin del för filmens storhet.
Hör här:
Jonathan Rhys-Meyers
Ewan Mcgregor
Christian Bale
Toni Collette
Eddie Izzard
Need less to say!
Filmen är surrealistisk i sina konstnärliga inslag och väldigt vackert gjord. Man kommer verkligen in i det 60-70-tals-tänk som Haynes vill förmedla. Det känns som man är där på något vis. Om du som jag, är anglofil*, romantiskt lagd och älskar musik och 60-70-talet, var beredd på att du kommer vilja se den gång på gång på gång på gång.. Bara musiken är... aaahh.. *speechless*
"And on winding roads, in crowded clubs and hotel bars - this shipwreck of the streets stirred the daydreams of London trash and glamour, his cigarette tracing a ladder to the stars" - Jack Fairy
Ett litet smakprov! Scenen är en musikvideoinspelning från filmen. Otroligt bra gjord. Klippet är sådär i kvalité, fast sevärt men framförallt hörvärt!
http://www.youtube.com/watch?v=L1y_PRuq7x0 
* Anglofil är en person som inte är engelsk, men har ett stort intresse för den engelska kulturen - till exempel språk och dialekter, idrott, musik, film, mat, kläder eller andra kulturyttringar
Alldeles för bakis för att blogga..
Som titeln antyder är jag ganska redigt bakis idag. Det var inte alls meningen. Jag jobbade till 15.30 igår, och var fast besluten att bege mig till gymmet vid approx 16.30. Gymmet stängde dock 14.00. Skit. Tog min brassestol och satte mig i den soliga trädgården. Bra val. Valde att senare haka på en förfest, med privattransport från dörr till dörr dessutom! Bra start på en potentiell succékväll.. På med skjortan och iväg bara. Eller som Ebba von Sydow hade sagt:
Okeeeeeiii giiiirls! Kvällens outfit! En jättesöt vit skjorta utan krage, trendiga jiiiiiins från Edwin, svarta helrätta skinnskor från Björn Borg och en röd Lyle & Scotttröja över axlarna för en ledig boy-next-door-look! Veckans tips från Ebba!
Ja hon är för bra den där Ebba. Och äkta. Och djup.
Hursomhelst, kvällen var vansinnig, to say the least. Körde principen "varannan vatten", med en liten modifikation. Jag körde varannan folköl. Hjälpte inte ett dugg, blev precis lika full ändå. Typiskt.
Okej! Harry's blev i allafall kvällens tillhåll (början bli mer regel än undantag), och i vanlig ordning lyckades jag undvika 18 meter kö med hjälp av min charm.
(Oooooh nu hör jag Wylde Ratz - T.V. Eye som får mig att stanna upp i bloggandet för några minuters njutning.)
Dansgolvet då.
Jag sprang på massa bekanta ansikten, bl.a. Jennie The Hurricane*, som var på danshumör och som desperat försökte undvika en herre vi kallar "barberaren". Han ville ha henne med till sin "salong" tydligen. Tror han lyckades?
Sprang även på musikoraklet Gunnar (Skivlagret-Gunnar), en herre i sina bästa år, med steppskorna hårt snörade kvällen till ära.
Någonstans i vimlet lyckades jag ta ett break för en tre-varvs-snurr på Harry's dance pole. Förvånade mig själv faktiskt! Ovationerna var stående (fast några tyckte nog att jag var lite jobbig)! Who cares? Inte den här snubben!
Jaaaa, vad hände mer då?
Ja just det! En nobbad tjej såg sin chans till revansch när lamporna tändes i lokalen, och tittade på mig och sa:
"Vad svettig du är." Det tyckte jag var roligt.
Sedan fick jag även skörda lite kändisskap från Sailor-utekvällen. En tjej kommer fram med sin mobil och visar en bild på mig i sjömanskostym och frågar: "Är det du??" Hahah.. det var också roligt. Alltogether var det en skojig kväll!
Men Susanna hade fått fel vägbeskriving och hamnade tydligen 34 mil fel! Jädra tabbe.. Det får vi ta igen på Starshine i Ystad nästa helg! =)
Mer minns jag nog inte.. Men det kommer nog! Nu blir det mer bakiskaffe och Ipren.
* Jennie. För mer info, se tidigare inlägg "Party like a rockstar, drink like a sponge!"
Lunarstormers..
Fasen, jag hinner nästan aldrig skriva nåt på min blogg. Men då är det ju som det ska vara! Jag lovade mig själv att inte fastna i det där maniska Lunarstorm-beteendet. Spela inte så jävla oskyldiga, ni vet precis hur man var. Och ni är fortfarande sådana, fast nu stavas beteendet "Facebook" istället.. Jisses.
Idag blev det ett kort, lite småsurt inlägg. Har fortfarande lust att uppdatera er om helgen dock.. Hmm, får göra detta imorgon. Ska upp 4.55, så det är nog dags att sova nu. Over n' out.
Dagen som så.
I morgon blir det jobb igen. Inget speciellt tror jag, bara en vanlig torsdag. Men efter skiftet är det dags för att chockväcka discobögen i mig, för då lirar Boney M på torget i Borås! Det får inte missas!
Nej nu fastnade jag framför datorn ändå! Ut i köket o diska med daj, pajkajävel..
Kan vi vänta oss samma underbara
utstyrsel även på torsdag kväll?
Sometimes I just feel like you never notice me...
S
På fredag är hon här, hos mig. Då blir jag hel igen.
Onsdag.
To do:
Fixa visum-ansökningarna
Skälla på Glocalnet
Gå till banken och aktivera mitt nya bankkort
Adoptera en ny mobiltelefon
Gymma
Klippa mig
Det var den dagen det.
Aaaaaaaaaaaaaaaahhh!
Herregud, sicken jävla soppa jag befinner mig i. Allt som kan gå fel har fan i mig gått fel det senaste.
Mobilen.
Mobilen började brusa hysteriskt vid samtal. Lösning: Kastade den förbannat hårt i golvet. Resultat: Sprucken display, vilket innebär en omöjlighet att sms:a, kolla nummer och ringa den man vill. Med andra ord, mitt sociala liv har fått sig en rejäl törn.
Internet har kukat ur*.
Skaffade bredbandtelefoni, vilket skulle vara billigare och bättre för mig som inte använder min hemtelefon så mkt. Bytet innebar även ett byte av modem. Detta modem har fuckat upp min vardag rätt rejält. Jag satt hela min lediga dag igår och snackade med en dryg norrlänning på Glocalnets supportlinje, MED MIN NYSS PÅFYLLDA KONTANTKORTSTELEFON! Det slutade med att pengarna tog slut, men killen hade brains nog att ringa upp mig. Bra där. Kom fram till att routerjäveln jag använder, inte samarbetar med mitt modem. Ägaren till routern befinner sig just nu i Las Vegas och jag kan därmed inte installera om routern.
Nu har jag dock bytt tillbaka till mitt förra modem tillfälligt. Mest p.g.a. dåligt samvete för att grannen betalar mig för att kunna snylta på mitt bredband. Det sjuka är att jag måste skicka tillbaka mitt gamla modem till Glocalnet för att inte straffas med en avgift på 500 spänn! De hade ju fan till och med glömt att skicka mitt nya modem! Det som inte ens funkar! Ska man behöva ringa och argumentera om sånt?? Glöm avgiften, ass wipes!
Nytt försök med norrlänningen imorrn.
Bankkortet.
Jag har aldrig haft strul med det. Aldrig någonsin faktiskt. Men men, mitt i all skit så var det dags! I onsdags avmagnetiserades det, så jag beställde ett nytt via mail till mitt bankkontor. "Det löser vi!" sa hon. På torsdag morgon tänkte jag vara lite smart och ta ut några lappar inför helgen, så att man "inte står där utan pengar"! Automaten åt upp det, med en belåten rap. Tusan också. Helgen tillbringades på lånade pengar.
Lunchrasten from hell!
Dagens rast innebar delvis ett besök på Elgiganten för att återlämna en hårtrimmer. Kostade förvisso bara 199:- men den var ju kass, så det var bara att pinna dit. Besöket tog 40 minuter. Segare återköps/varuutlämningskö hittar man inte i den här delen av Sverige tror jag nog. Plus i kanten var att de hade satt på Morgan Pålsson-filmen i kön. Helt plötsligt var det en riktigt rolig kö! Skitsamma, tillbaka till det sura. Hela rasten tickade iväg och frustrationen växer. Jag vet vad ni tänker, varför inte ta det nån annan dag? Jag kan ju inte vänta!! Jag behöver pengar till lunchen! Jag har ju fan inget bankkort!!
Rasten slutade i alla fall med ett ruschbesök hos McDonald's och hetsätning i lunchrummet på jobbet. Och vad hör jag? Den där jäääääääääääääääääävla "Don't worry, be happy"-låten från lagret som överröstar mina egna tankar och nervöst tuggande tänder. Springer ut och stänger av den samtidigt som kollegan Carina undrar hur jag mår, eftersom jag verkar ha någon form av panikattack.
Ska inte en rast vara vilsam? Det var nästan skönt att komma ut och jobba igen.
Jaja dagen är inte slut än. Det hinner nog hända någon mer skit.
* Kuka ur. När något inte fungerar, utan går åt helvete. Detta är ett vanligt uttryck i Danmark tydligen.
Fashion. Turn to the left. Fashion. Turn to the right.
"A man should look as though he has chosen clothes with intelligence,
put them on with care and then forgotten all about them."
_________
Party like a rockstar, drink like a sponge!
Jessssss, då var det söndag igen.
Dagen efter ytterligare en lyckad utekväll. Igår var det lite extra bra, vilket självfallet beror på att det var jag som hade förfesten. Det blir alltid bra då. Fan va bra jag är.
Kvällen kom igång i lugnt tempo. Jesper anlände vid utsatt tid, vilket är mer än man kan säga om de andra. Detta var i och för sig helt ok, med tanke på att jag i egenskap av tidsoptimist stod i bara mässingen när Jesper sparkade in dörren.
Anywhooo, Jesper bländar mig med sitt bidrag till sammankomsten, en butelj Tanqueray no. 10. För er icke insatta är detta ginens Rolls Royce. Mycket trevligt. En godare Gin & Tonic får man leta febrilt efter. Bra initiativ Jesper!
Därefter gick kvällen i en faslig takt. Perrine snubblade in med ett brett leende, tätt följd av resterande gäster. Musiken dunkade, ölen flödade och skratten ekade på Hornsgatan under ett par timmar. - Nej, nu överger vi skutan! var det någon som skrek, så det var bara att snöra skorna, och lämna palatset till förmån för Harrys.
Kön till Harrys.
Här gäller det att charma sig fram igenom kön. Fullt godkänt resultat! Avancemang genast, och innan jag vet ordet av 'et står jag vid baren med en Kilkenny i näven. Träffade bl.a. kändisarna Mona och Jennie i kön som även de var lite på kanelen.
Nu spårar det ur.
Alla drinkar på förfesten gör sig direkt påminda hos många i sällskapet, vilket resulterar i partytrick av oanade höjder! Ett kommer jag särskilt ihåg. Det var en tjej i sällskapet som visade hur man tömmer maginnehållet på under en minut! Mycket underhållande och originellt.
Nästa steg: dance moves.
Alkohol och ett kraftigt marinerat självförtroende brukar resultera i en dragning mot dansgolvet i jakt på självbekräftelse. Denna kväll var absolut inget undantag. Gick lite mer våldsamt till än brukligt. Jag ligger på golvet efter en klart godkänd glidtackling signerad Jennie. Hon fick tydligen inte nog av mig i kön, utan satsade självsäkert och fick ner mig på rygg på det klibbiga dansgolvet. Jag repade mig snabbt och kunde fortsätta med mina salsa/break/bugg-inspirerade moves till gängets glädje.
Alla är borta.
Jesper är borta. Perrine är borta. Till och med den där kaxige snubben vid baren är borta! (Vem fan var han egentligen?)
Men där är ju Nathalie! Yes, nu röjer vi en stund till. Förslag om cheeseburgare läggs fram, och de som känner mig vet att diskussion är onödigt i det läget. Mat.
Kvällen rundas av med ett seriöst samtal, med känslor och sånt. Kan nog erkänt att jag egentligen är en mjukis. Inte bra för min image, men så länge det får någon annan att känna sig lite tuffare så är det värt det.
Så går det till när el Pedro svingar bägare. Kanske borde lägga upp några bilder.. Hmm.. vi får se.
Mycket tänkvärt..
Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken. Han skakade den lätt. Småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna. Återigen frågade han studenterna om burken var full. De höll med om att den var det.
Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i burken . Sanden fyllde upp resten av tomrummen. Han frågade ännu en gång om burken var full. Återigen svarade studenterna med ett enhälligt "ja".
Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och hällde hela deras innehåll i burken , vilket effektivt fyllde upp det återstående tomrum som kunde finnas kvar mellan sandkornen.
Studenterna skrattade.
- Nu, sa professorn medan skratten klingade ut, vill jag att ni tänker er att den här burken representerar ert liv.
Golfbollarna representerar de viktiga sakerna som familj, barn, hälsa och annat som ligger passionerat i ert hjärta. Sådant som - om allt annat gick förlorat och bara dessa saker återstod - ändå skulle uppfylla och berika ert liv.
Småstenarna representerar andra saker som betyder något , som hem, jobb och bil. Sanden representerar allt annat - småsakerna.
- Om ni lägger sanden i burken först, fortsatte professorn, går det inte att få plats med golfbollarna eller småstenen. Samma sak är det med livet. Om du lägger all tid och energi på småsaker finns det inte plats för det som är viktigt för dig.
Så, var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och förnöjsamhet. Umgås med dina barn. Ta med din partner ut på middag. Ägna en omgång till, åt det som gör dig passionerad. Tids nog kan du städa huset och annat som är mindre viktigt. Ta hand om 'golfbollarna' först - sakerna som verkligen betyder något. Återställ det som är viktigast i ditt liv. Resten är bara sand.
En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet representerar. Professorn log och sade, jag är glad att du frågar.
- Kaffet finns med för att visa er att hur fullt och pressat ert liv än känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän.
På tal om Guinness!
För er boråsare som är Guinness-oskulder kan jag tipsa om att besöka Bishop Arms på Gågatan, för att få en Guinness på fat. För det är bara att inse faktum, det går inte att få samma känsla (eller skum för den delen) om du köper burk eller flaska. Och vi ska inte ens tala om den där hemska metoden där man häller en burk i ett glas, som sedan ställs på en platta för att vibrera fram skummet!! Fy fan. Arthur Guinness vrider sig i graven!
SVT:s utrikeskorre på plats i Dublin.
Sund livsstil - tagning två!
Imorgon smäller det. Dags att arbeta igen. Kroppen är helt slut efter flera omgångars sjukdagar! Fattar fortfarande inte vad problemet är. Fuck it, let's roll! Man saknar ju jobbet ändå, kan ju inte springa hemma hela tiden!
Sedan bör jag tillägga att jag är värdelös på att vara sjuk. Jag kan inte sitta still. Oavsett hur kass jag mår så springer jag ändå runt i lägenheten och pysslar, diskar och organiserar. "Men duuuu, sitt still och bli frisk!". Så säger de flesta jag pratar med. Men jag får fan ångest av att sitta still med vetskapen av att jag är hemma utan att göra nytta. Konstigt fenomen det där.
Gymmet.
Något annat som blivit lidande är träningen. Ett tag var jag igång rätt ordentligt! Men sedan blev det allt längre pass på jobbet, allmän slöhet och dessa förbannade sjukdagar.. Det ska bli ändring nu. Inga fler after work-öl eller soffpotatismanér mitt i veckan. Nu är det beach '08 som gäller. Jag vet, det är lite sent, men min sommar börjar ju inte förrän i oktober, så jag har ganska gott om tid.
Nä nu ska jag äta upp mina hasselnötter, ta ett fotbad och kolla på Animal Planet.
Stentuff
OBS! Känsliga läsare som inte tål känslomässigt trams, sluta läs här.
Fan va tomt det är. Man förstår inte hur beroende man är av sin tjej förrän man är ifrån henne. Det är likadant varje gång vi ska skiljas åt. Jag är stentuff ända fram tills jag inser att hon åkt, då blir jag sexton år igen. En deppig sextonåring som tror sig veta vad kärlek är. Men skillnaden mellan att vara sexton och att känna sig som sexton, är att man nu faktiskt har en bättre uppfattning av vad den där känslan är. It's lööööööööööööv...
Jag saknar dig, Susanna. Men vi ses snart. Jag älskar dig.
Som bajs.
Guinness Extra Stout
Kikkoman Soya
4 vitlöksklyftor
1 shalottenlök
Citrontimjan
svartpeppar
Dijonsenap
Tabasco
Akaciahonung
Mängden ingredienser tog jag på känsla. Kör alltid ditt eget race.
Nej, nu blir det ett glas vin.
Klockren marinad.
Helveteeeeeeeeeeee vad slö jag är..!
På tal om skärpning, så har jag ett helvete med att försöka hitta snygga skärp (snygg övergång, jag vet). Jag vill ha ett brunt flätat läderbälte och ett i färgerna röd/vit/blå. Detta är tydligen stört omöjligt om man inte vill nöja sig med ett kampsportsbälte eller ett kvinnoskärp som bärs strax under bysten. Shout if you locate one! (Veronica*, jag räknar med dig på det uppdraget)
Hur är det med min ständigt svajande hälsa då? Svajigt. Jag har varit hemma från jobbet i tre omgångar på fyra veckor nu. Vad är det för fel på mig? Störigt. På måndag går jag till jobbet oavsett om huvudet sitter löst, nu ska jag dra in deg! Cash is King.
* Veronica omdir. Shopping maniac
Bekant till undertecknad. Ålder: 22 år. Växelvarm, skygg individ som lätt lockas fram med en "sååååå söt kjol" eller rosa accessoar av valfritt slag.
Frisk!
Dagen började med att dra upp mitt utsövda, förslöade och betydligt smalare jag ur sängen. Tuff start. Drack juice, åt banan and up and away! Frisk promenad till jobbet, glada miner hos arbetskamraterna. "Hej, hur mår du? Va kul att du är tillbaka! Vi har saknat dig!!" Eller ja, okej inte riktigt men deras "pre-morning-coffee"-hej kändes upplyftande.
Dagen flöt på i en faslig takt. Rätt som det var var det dags att överge skutan til förmån för en lugn hemmakväll. Men först belönade jag mig själv för en väl genomförd arbetsdag med en flaska amarone.
Hemma.
Och vad möter man när man kliver in i hallen (läs lägenheten, då min lya är som en medelstor hall)? Jo, doften av nyklippta örter, stekt kött, och egenhändigt gjord bechamelsås! Doften slog mig över snoken som ett Acme-städ.
Har man världens bästa tjej? Troligen.
Nej, nu är det snart budoar time! Först ska jag ner i källarn och ta en dusch. Vadå? Dusch i lägenheten? Neehee du, sån lyx har vi inte plats med!
Tjo flöjt
Reselektyr vol. 2
Nummer fem på listan över potentiell reselitteratur:
Om alla böcker hade haft en så tilltalande titel, hade vi män läst betydligt mer.
