El Pedro

På lördag morgon kl. 8.08 är jag fri från bojan i fem dagar! Då blir det en skön tågresa till skåneland. Vad har skåne förutom öppna vidder, Kiviks marknad och dansk envishet, undrar ni? Jo, ett objekt som överglänser det mesta: Min tjej.

Vi har ett distansförhållande för tillfället, vilket resulterat i att vi får nöja oss med att ses med två-tre veckors mellanrum. Jobbigt, men ekonomiskt försvarbart. Anyhow, vi har några mysiga dagar framför oss..

Sist vi sågs var förrförra helgen. Jisses sicken lördag vi hade! Jag lovade mina trogna läsare att uppdatera bloggen om detta. Kanske ointressant, "bloggigt" och rentav onödigt? Skitsamma, vi hade en kväll som vrålade fram i hundranittio i alla fall!

George

Kvällen började med ett par väl valda (och väl kylda) öl framför filmen Sideways. Göttans! Sedan pallrade vi oss iväg till, det i framtiden nederlagstippade, Restaurang George på Yxhammargatan (vad fan tänkte jag?).. Anyways, vinet var smarrigt och även maten gick ner efter en skopa kritik till servitören..

Nej, efterrätten intas fan inte här, tänkte vi och styrde kosan mot Babbel, det säkra kortet.

Babbel

Babbels Mascarpone, kaffe och avec gjorde oss inte det minsta besvikna, utan fick oss på riktigt bra humör efter George-fiaskot. Faktiskt på så bra humör att Susanna visslade till sig en bläckpenna och nitiskt började markera vartenda stavfel, syftningsfel och grammatiska fel i deras meny. Hon vet hur man styr upp en fest!
Servitören blev snart varse om Susannas preussiska förakt för svenska folkets brister i språk, och bad henne helt sonika att vänligen syna resten av menyerna! Så där satt vi, med varsin penna, varsitt glas och korrekturläste menyer på lördagskväll. Kan det bli mer hardcore än så här? Slut på det roliga, nu tar vi varsin styv drink och glider vidare mot nästa stopp!

Bishop's

Ååååååh, my second home away from home! Här finns allt man kan önska sig av livet! Eller ja, öl i alla fall.. Tog en Bollox! från Dugges och bänkade mig med min flickvän och hennes japanska lager på uteserveringen..

Trevligt folk i varje hörn, folk från en liten skånsk ort där min mor bor och en irländare, tillika min potentiella framtida musiklärare. Det visade sig att vi bor på samma gata. Helskönt.

Nepp! Nästa plejs!

Harrys

Nu jävlar ska plastkortet få visa vad det går för! Och det gjorde det. Inte så många minnen från dansgolvet, mer än att alla var där. Alla som var något, vill säga. ;)

Nej, upp tidigt imorgon, SJ waits for no one! Marsch i säng!